Florens - Renässansens vagga  

Dag 1. Renässansens Florens
Flyget ankommer Florens via München. Efter installering på vårt hotell väntar en kort orienteringspromenad, gemensam middag och genomgång av dagsprogrammet.

Dag 2. Filippo Brunelleschi
Filippo Brunelleschi föddes i Florens 1377 – ungrenässansens uomo universale, med honom föddes titeln arkitekt motsvarande medeltidens ”capomaestro”. Brunelleschi utbildade sig till guldsmed och liksom Andrea Palladio reste han till Rom för att studera antikens byggnadsverk. Det är som arkitekt vi känner honom och hans verk baserades på matematik och geometri.

I kyrkan San Lorenzo har vi möjlighet att studera hans nyheter inom arkitekturen i förhållande till de medeltida florentinska kyrkorna. Här finns ljus, rymd och harmoni i ett av Brunelleschis mästerverk, den gamla sakristian, en kvadratisk form med paraplyformad kupol, som byggdes åt Giovanni di Bicci de’ Medici. Här studerar vi även Biblioteca Laurenziana ritad av Michelangelo, liksom bokpulpeterna och den märkvärdiga trappan i förhallen.

Vi tittar in i innergården till Palazzo Medici-Riccardi, där familjen Medici bodde och där deras bankrörelse hade sitt huvudsäte. Palatset utmed via Larga ritades av Michelozzo Michelozzi. Under vår promenad genom staden passeras Piazza Santissima Annunziata, med byggnader från flera olika tidsepoker. Trots detta får man intrycket av en välordnad renässansanläggning, mycket tack vare byggnadernas öppna arkadgångar samt Brunelleschis hittebarnshus ”Ospedale degli Innocenti” med utsmyckningar i klassisk antik stil.

Florens mest kända landmärke är den imponerande katedralen Santa Maria del Fiore, som började byggas i slutet av 1200-talet under ledning av mästaren Arnolfo di Cambio. Byggherrarnas stora problem var kyrkans kupol och i många år förblev de stora tekniska problemen olösta. År 1418 utlystes en tävling, som Brunelleschi vann. Med kupolen utförde han ungrenässansens mästerverk, vilken sedan fick stå modell då Michelangelo ritade Peterskyrkans kupol, ett och ett halvt sekel senare.
Intill katedralen reser sig den magnifika kampanilen i grön, vit och djupt gammalrosa marmor, samt Battistero San Giovanni, dopkapellet med mästerligt skulpterade bronsportar av Andrea Pisano och Lorenzo Ghiberti. I Paradisportens tio paneler med bilder ur Gamla Testamentet kan man studera den sistnämndes beundran för antiken.

Piazza Santa Maria Novella var platsen för magnifika fester och högtidligheter. Här höll dominikanermunkarna predikningar under bar himmel och de båda obeliskerna med bronssköldpaddor av Giambologna, användes som vändpunkt vid ryttartävlingar. Kyrkan Santa Maria Novella är från 1200-talet men fick sin nuvarande fasad 250 år senare då köpmannen Giovanni Rucellai gav i uppdrag åt Leon Battista Alberti att göra om den. Allt hos denna kyrka är stort och glansfullt, från fasaden i grön och vit marmor till Masaccios Treenigheten och Domenico Ghirlandaios  fresker  i Cappella Tornabuonis kor. Här hänger även ett krucifix av Brunelleschi, det enda skulpterade som är kvar av honom. Kvällen till eget bruk.

Dag 3. Sköna palats och Piazza della Signoria
Renässanspalatsens storhetstid började i Florens i mitten av 1400-talet. Stadens välbärgade borgare önskade representativa bostäder åt sig och sina familjer. Arkitekterna som anlitades hörde till den tidens mest framstående. “Hur många hus hade i vår barndom inte bara brädor, där det nu vilar marmor” resumerade Leon Battista Alberti de våldsamma förändringarna i innerstaden.
Under vår vandring genom Florens ser vi ett antal palats och där det finns möjlighet tittar vi in i entrévåningen. Vissa palats är privatägda och andra öppna endast för utställningar. Bland höjdpunkterna väntar; Palazzo Rucellai, ett av de bästa exemplen på Florens 1400-talsarkitektur och det sägs att Leon Battista Alberti ritade detta palats som illustration till sin bok om arkitektur “De Re Aedificatoria”, samt vinfamiljens Antinoris palats som idag en elegant "cantinella".

Palazzo Davanzati är ett utmärkt exempel på ett florentinskt familjepalats från medeltiden men med en öppen loggia i stället för den tidstypiska kreneleringen. Köpmannen Filippo Strozzi´s palats är en symbol för ett florentinskt renässanspalats, ett av de vackraste i Italien. Femton hus måste rivas för att få tillräcklig plats för denna mäktiga byggnad uppförd under byggmästarna Benedetto da Maiano och Simone del Pollaiolo, kallad il Cronaca.

Kyrkan Orsanmichele har en brokig bakgrund som ett bönekapell i en örtagård och takbelagd spannmålsmarknad under 1200-talet. I nischer på byggnadens utsida står statyer föreställande de olika florentinska skrånas skyddshelgon. Orsanmichele blev sedermera museum för bildhuggarkonsten under ungrenässansen.Vi ser kopior av Ghibertis Johannes Döparen och den helige Matteus samt Donatellos Sankt Göran och den helige Markus i nischerna.

Ett av Brunelleschis mästerverk är Pazzikapellet vid kyrkan Santa Croce som påbörjades 1430. Byggnaden är ett mästerverk i harmoni från tidig renässans. Här har Brunelleschi tillämpat renässansens regler både vad gäller proportioner och former.

Vi avrundar dagen på Piazza della Signoria. Under 1300-talet blev den samlingsplats för borgarna i Florens och vid utgrävningar för drygt 20 år sedan gjordes fynd från medeltida, romerska och etruskiska perioder. På torget står storhertigen Cosimo I, en staty av Giambologna, som representant för den familj som styrde Florens från mitten av 1300-talet och fram till 1700-talets mitt.

På den berömda platsen framför Palazzo Vecchio står en kopia av  Michelangelos David – ett mästerverk inom renässansskulptur. “Precis som David en gång rättvist regerat och försvarat sitt folk, skulle även stadens härskare försvara den modigt och regera den rättvist” skrev Giorgio Vasari, arkitekt, konstnär och författare till “Berömda renässanskonstnärers liv” översatt till svenska 1926, en utmärkt källa för renässansstudier. Under Loggia dei Lanzi, som byggdes som mottagnings- och festhall,  står bronsstatyn Perseus med Medusas huvud av Benvenuto Cellini, ett av den  europeiska skulpturens främsta verk.
Palazzo Vecchio byggdes i slutet av 1200-talet efter Arnolfo di Cambios ritningar och är en av stadens betydande profana byggnader. Här bodde familjen Medici innan de flyttade till Palazzo Pitti på andra sidan floden Arno. Palatset är idag säte för stadens förvaltning och museum. Härifrån är det inte långt till Palazzo Bargello, som idag härbärgerar ett museum för skulptur och konsthantverk. Eftermiddagen och kvällen till eget förfogande.

Dag 4. Oltrarno - stadens andra ansikte
Ponte Vecchio är Florens mest kända bro, byggd på den plats där floden Arno är som smalast. Flodens översvämningar har förstört den otaliga gånger, men det var den enda bro som förskonades från de tyska truppernas sprängningar i april 1944. Under medeltiden höll garvarna, fiskhandlarna och slaktarna till i “botteghe” på båda sidor av bron.
I mitten av 1500-talet byggdes den berömda förbindelsegången, Corridorio Vasariano, mellan familjen Medicis kontor, Uffizierna, och deras bostad Palazzo Pitti. Stanken från bron gjorde att butikerna reserverades för guldsmederna som inte hade så gott rykte.

Florens Oltrarno är staden på andra sidan floden Arno. Vid Piazza Santo Spirito reser sig en enkel, rappad kyrkofasad med voluter. Bakom fasaden döljer sig ett av Brunelleschis stora verk, en epokgörande byggnadsinsats och en juvel från den florentinska ungrenässansen,-  kyrkan Santo Spirito.
Karmeliternas kyrka Santa Maria del Carmine är mest känd för Masaccios och Masolinos fresker i familjen Brancaccis gravkapell. Här möts gotiken och renässansen inom måleriet och detta är platsen för det italienska renässansmåleriets födelse. Freskerna har beskådats av och påverkat konstnärer som Beato Angelico, Leonardo da Vinci, Rafael och  Michelangelo, som ansåg Masaccio “hans enda och sanna mästare”.
Efter en långvarig restaurering under 1990-talet  kan man idag njuta av dessa fresker med sitt realistiska bildspråk,  centralperspektivet och mänskliga emotioner präglad av dramatik.

Den som vill stanna kvar i kvarteret Otrarno kan besöka Palazzo Pitti, som byggdes för köpmannen Luca Pitti i mitten av 1500-talet enligt ett projekt av Filippo Brunelleschi. Eleonora di Toledo, gift med Cosimo I de’ Medici, köpte sedan palatset, då hon inte trivdes i Palazzo Vecchio. Trädgården intill Palazzo Pitti, "Giardino di Boboli",  är ett bra exempel på 1500-talsträdgård “all’italiana”, med fontäner och skulpturer samt en fin utsikt över Florens från dess högst belägna delar. Eftermiddagen och kvällen till eget förfogande.

Dag 5. Uffizierna
Vi inleder dagen med ett besök i Uffizierna, ett av Europas allra främsta konstmuseer fyllt av konsthistoriens skatter i första hand från italiensk renässans. Om myndigheterna tillåter kan vi även, mot tilläggsavgift, se den förbindelsegång som går över Ponte Vecchio och förenar Uffiziernas gallerier med Palazzo Pitti. Gången, "Corridoio Vasariano", ritades av Giorgio Vasari och byggdes på endast fem månader.
Resten av dagen ägnas åt sådant som vi inte har hunnit med eller önskar fördjupa oss i. Det blir tid över för egna strövtåg innan vi träffas för gemensam avskedsmiddag på kvällen.

Dag 6. Villa Medicea di Poggio a Caiano - hemresa
Vi lämnar hotellet i Florens för ett besök i Villa Medicea di Poggio a Caiano, som byggdes för Lorenzo de Medici och ritades av Giuliano da Sangallo mellan 1445-1520. Villan var familjen Medicis sommarresidens där de tog emot många berömda gäster och som var skådeplats för ståtliga bröllop. Under renässansen återupptäcker man den typ av byggnad som försvunnit i Europa efter romarrikets fall, "la villa". Denna villa är ett av de första exemplen på renässansvilla enligt klassiskt mönster. Under kung Viktor Emanuel II då Florens var huvudstad i Italien byggdes nya salar och hovstallar till den ursprungliga villan.
Därefter fortsätter vi mot flygplatsen för hemresa till Sverige.